Politik för Grundskolan

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas grundsyn på skolan och dess roll

Grundskolan i Norrköping är i kris. Det krävs rejäla krafttag för att rätta till de felaktigheter som har lett oss fram till en situation där 23% av eleverna i grundskolan inte når upp till betygskraven för att få sin gymnasiebehörighet. Detta är en katastrofal situation ur flera olika perspektiv, både för de enskilda elever som ställs utanför möjligheten att komma vidare och på sikt för hela samhället som riskerar att få rejäla bakslag av en situation som denna. Därför måste detta problem åtgärdas med högsta tänkbara prioritet.

 

Samtidigt som Sverigedemokraterna förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet för skolan, framförallt för att garantera en jämbördig skolgång för våra elever, betonar partiet den pedagogiska valfriheten, och menar att elever och föräldrar ska ges goda möjligheter att välja skola och skolform.

Sverigedemokraterna menar att friskolorna ska fungera som ett komplement till den offentliga skolan, inte minst för att öka utbudet och valfriheten, men också för att sätta press på den offentliga skolan i syfte att öka kvaliteten i densamma. Det är dock viktigt att andelen friskolor inte blir så stor att kvaliteten i den kommunala skolan blir lidande.

 

Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap i skolan måste motverkas på samma sätt som på alla andra arbetsplatser. Trygghet och studiero för skötsamma elever måste alltid vara överordnad bråkiga elevers behov. Högpresterande såväl som lågpresterande elever ska kunna få stöd och stimulans. Sverigedemokraterna är positiva till att eleverna ges möjlighet till medbestämmande – ett reellt inflytande – på skolan, inte minst som ett led i att träna eleverna i demokratiska arbetssätt och demokratiskt tänkande

Syftet med betyg ska vara att dels rättvist kunna mäta kunskap och arbetsinsats, dels stimulera eleverna och uppmuntra dem till bättre resultat. Fostran och förmedling av värderingar är primärt en uppgift för familjerna. Skolans ska dock inskärpa vikten av ett gott uppförande och betona värdet av demokrati, varje människas unika värde samt respekt för det svenska kulturarvet.

Lärande i skolan
Kännetecknande för dagens skola är att elever förväntas lära sig på egen hand genom att själva söka information. Traditionella prov ersätts med redovisningar och olika typer av grupparbeten samtidigt som det blir allt viktigare att lärande måste vara roligt. Lärarrollen har kommit att undermineras och i allt större utsträckning enbart utgöra en organisatorisk funktion som ska uppmuntra fria studier och fritt forskande.

För de elever som tidigt kan ta ansvar, som kommer från studievana hem och som är studiemotiverade kan dessa studiemetoder fungera väl. Den kravlösa skolan riskerar dock att missgynna i första hand studiesvaga elever eftersom dessa oftare behöver tydliga ramar och mål för att kunna prestera. Genom olika verktyg såsom betyg i tidigare ålder, förslagsvis från årskurs fyra, ordningsomdömen samt en återgång till en kunskapsinriktad skola förbättras möjligheterna avsevärt att sätta in lämpliga hjälpinsatser och i ett tidigare stadium fånga upp och stötta elever som halkar efter.

Skolan ska lära ut den verkliga innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter, samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Eleverna ska lära sig att samarbeta, visa hänsyn samt kamratanda och ärlighet. Det är dessutom av största vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Det är oerhört viktigt att varje kommun tar krafttag för att skapa ordning och reda i skolan, samtidigt som man verkar för nolltolerans vad gäller droganvändning. Kommunen ska vidare erbjuda regelbunden handledning och utbildning i dessa frågor till skolans personal. För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, som i dag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, måste vuxennärvaron öka, framförallt genom samverkan med sjusköterskor, kuratorer, skolpsykologer och studievägledare.

Utan tillgång till historien kan man inte förstå sin samtid. Språkets roll som kulturbärare och länk mellan generationerna kan knappast överskattas. Den kommunala skolan bör därför erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål antingen inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen eller som tillvalsämne. I en tid då förändringarna i samhället sker allt snabbare och globaliseringen blir allt mer påtaglig blir också ämnet historia viktigare än någonsin.

 

 

Svenska barn måste få tillgång till sin egen svenska historia i väsentligt större omfattning än idag. Sverigedemokraterna avvisar samtidigt alla försök att låta dagsaktuella politiska ställningstaganden styra den historiska undervisningen.
För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället krävs goda språkkunskaper. Därför är det av stor vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid är svenska. Modersmålsundervisningen främjar inte assimilationen till det svenska samhället och dess effekter för inlärning av det svenska språket är tveksamt. Sverigedemokraterna förordar att kommunerna ska utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade modersmålsundervisningen avskaffas. De nationella minoritetsspråken undantaget.

Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt. Samtidigt visar flera nationella och internationella studier att de svenska elevernas kunskaper i just matematik och naturvetenskap blivit allt sämre. En samlad insats måste göras för att förbättra, och öka intresset för, ämnena matematik och naturvetenskap i skolan. Sverigedemokraterna avvisar med bestämdhet förslag om att ta bort läxor som ett naturligt och avgörande inslag i lärandet. Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet ska erbjudas sådant stöd av skolan.

I ett allt mer stillsittande samhälle är det viktigt att skolan ska kunna fungera som en garant för att barn och ungdomar får den fysiska exercis som behövs. Därför vänder sig Sverigedemokraterna mot de nedskärningar som gjorts på idrottsundervisningen och förespråkar tvärtom att den kraftigt utökas. Till stöd har vi bland annat Bunkefloprojektet som visade att om barn/ungdomar får röra på sig en timma per dag så påverkar det deras studieresultat positivt, inte minst för unga pojkar som ligger efter i dagens skola. Andra positiva bieffekter är att koncentration, inlärningsförmåga, självförtroende och social förmåga ökar samt att det så klart är ett led i att bekämpa den ökande barnfetman.

 

Viktiga åtgärder i Norrköping

Grundskolan är en av hörnpelarna i skapandet av en gemensam kulturell och nationell identitet. Skolan skall prioritera sin roll som gemenskaps- och trygghetsskapande aktör. Demokratin och yttrandefriheten är omistliga värden som skolan måste vara en pådrivande kraft för at att utveckla. Lika viktigt är det att skolan tar på sig ansvaret för att bevara och sprida svenska traditioner, seder och bruk. 

Goda kunskaper i svenska språket, läsning av både klassisk och modern litteratur, kunskaper om det svenska samhället och om vår historia är grundläggande för alla elever och prioriteras i den obligatoriska skolan. Att levandegöra det svenska kulturarvet är en annan viktig uppgift för skolan. Dessa basuppgifter, vid sidan om utbildningen i de traditionella ämneskunskaperna, utgör en helt avgörande faktor för den så viktiga integrationsuppgift som skolan fått.

 

Några konkreta förslag

Några konkreta åtgärder de närmaste åren

  • Minskade arbetsgrupper är en viktig faktor för att lärarna skall få en reell möjlighet att ägna tillräckligt mycket tid för varje elev. Ofta pratar man om klassstorleken, vilket jag anser är en förlegad diskussion. Istället bör utbildnignen organsiseras kring arbetsgrupper med elever som jobbar på en viss nivå i respektive ämnesområde. Då skapas en mer dynamisk utbildningsmiljö som är bättre anpassad efter den enskilde elevens behov.
  • Läraryrkets status måste höjas. Vi föreslår en successivt ökad satsning på lärarlöner med särskild bonus för de duktigaste lärarna. Vi vill ha en utökad satsning på huvudlärare och lärare med särskild ambition att utveckla sina pedagogiska färdigheter.
  • Satsa aktivt på att rekrytera fler manliga lärare till skolans alla delar
  • Släpp in fler volontärer i skolan som stöd till läxhjälp, rastvakter och andra viktiga insatser.
  • Tydligare fokus på ordning och reda
  • Stärk ledningsorganisationen så att rektorerna kan agera som de pedagogiska ledare de skall vara.
  • En särskild satsning på kunskaper och färdigheter i det svenska språket, är en nödväöndig förutsättning för att elever med en bakgrund i andra länder. Forskning visar att det finns mycket stora skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda från olika områden. Detta måste uppmärksammas så att språkutbildningen fortsätter att vara den viktigaste frågan för grundskoorna.
  • Norrköpings skolor behöver dels fler speciallärare, inriktade på läsinlärning, på varje lågstadieskola. Dessutom bör lästest införas efter varje åk i lågstadiet.
  • Extraresurser för grundläggande kunskaper . För att säkerställa att alla elever innan de går ut åk 3 har grundläggande kunskaper om alla de fyra räknesätten samt att de har lärt sig multiplikationstabellen anser vi att extraresurser bör läggas på vidareutbildning i matematik för alla lågstadielärare samt test i matematik efter varje åk i lågstadiet.
  • Skolbibliotek . För att förbättra elevernas resultat i grundskolan anser vi att skolbiblioteken bör byggas ut och att det bör finnas minst en läspedagog på varje skolbibliotek i kommunen. Läspedagogens uppgift är att sti-mulera elevernas läsning och utveckla deras läsförståelse.
  • Läxhjälp bör erbjudas alla elever i skolan eller på annan plats t.ex. Stadsbiblioteket, minst två gånger i veckan. Läxhjälp ska kunna användas av alla elever och utgöra det studiestöd som behövs för att så många elever som möjligt ska nå kunskapskraven. Även frivilligorganisationer och privata organisationer/företag ska kunna erbjuda läxhjälp till elever på grund- och gymnasieskolan.